HSB har tillsammans med konsultföretaget Spacescape tagit fram en rapport som , belyser behovet av att utveckla Sveriges villaområden för att möta sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar såsom bostadsbrist, segregation, klimatpåverkan och ineffektiv markanvändning.

⇑ Utveckling av villaområden

I rapporten visas en topplista med Sveriges mest utvecklingsbara villaområden i 20 undersökta städer, där Djursholm i Stockholm Långedrag i Göteborg, Bellevue i Malmö kommer högst.

Om hälften av de bästa villaområdena i dessa tätorter omvandlades till trädgårdsstäder kan det skapas 600 000nya bostäder, lika mycket som Boverkets prognos för bostadsbristen tio år framåt.

Sydöstra Djursholm i Stockholmhar är motsägelsefull kombination av mycket hög livskvalitet, samtidigt som det uppvisar låg hållbarhet.

Området har attraktivta läge i närhet till natur och vatten, samt lungn, grönt och lågtrafikerad bostadsmiljöe. Den höga livskvaliteten speglas i närhet till rekreation, lugna gator, och tillgång till service. Området är välskött, med enhetlig arkitektur, stora tomter och hög social stabilitet, vilket ytterligare förstärker trivseln.

⇑ Ohållbarhet

Området har låg befolkningstäthet, hög andel enbostadshus, stort bilinnehav och omfattande infrastruktur per hushåll - klassiska kännetecken för en gles och resurskrävande stadsstruktur.

Ofta saknas ett varierat bostadsutbud, vilket leder till låg socioekonomisk och demografisk blandning. Andelen unga vuxna låg, liksom andelen ensamstående med barn, vilket tyder på att dessa grupper har svårt att etablera här.

Denna dubbelhet - hög livskvalitet i det privata, men låg hållbarhet ur ett systemperspektiv - illustrerar en central utmaning i stadsutvecklingen. Det är i dessa villaområden som förtätningspotentialen är högst och därmed möjligheterna till att skapa ny trädgårdsstad.

⇑ Från villaområde till trädgårdsstad

Ett villaområde definieras av en täthet lägre än 65 boende per hektar och minst 90 procent småhus. En trädgårdsstad definieras av stadsdelar med en täthet
på minst 65 boende per hektar och mellan 10-90 procent småhus eller lägenheter i flerbostadshus. Det betyder att ett villaområde kan bli trädgårdsstad om det förtätas med flerbostadshus.

Rapporten beräknar antalet tillkommande bostäder i Stockholm om villaområden förtätas till trädgårdsstäder.
Scenario 1: 287 600 bostäder.
Scenario 2: 109 000 bostäder.

Dagens Djursholm har 1100 bostäder. Exploateringstalet är 0,28 och boendetätheten är 20 boende per hektar

Exploateringstalet är en kvot mellan byggnadernas bruttoarea och kvarteret eller motsvarandes totala yta. Om en fjärdedel av en given yta är bebyggt med ett fyravåningshus blir exploateringstal 1,0. [1]

Trädgårdsstaden Djursholm förtätad med 1500 nya bostäder, dvs mitt emellan scenario 1 och 2. Inga befintliga bostäder har rivits.

⇑ Ny regler

Rapporten innehåller flera förslag på detaljplanebestämmelser som skulle radikalt förändra livet för de boende.

• Tillåt boende i alla byggnader
• Sätt ingen gräns för hur många bostäder som får finnas per fastighet
• Tillåt husägare att fritt fördela byggrätten i en eller flera byggnadskroppar
• Tillåt byggnation intill fastighetsgräns mot gata
• Tillåt byggnation intill fastighetsgräns mot granne
• Ta bort krav om minsta fastighetsstorlek
• Underlätta flytt av fastighetsgränser
• Reglera bebyggd andel av fastighet, byggnadsarea per bostad och hushöjd

⇑ Källor

• SVERIGES BÄSTA VILLAOMRÅDENVILLAOMRÅDEN Här finns potentialen för att förtäta och skapa verklig trädgårdsstad, Hyresgästföreningen, Spacescape, pdf. 48 sidor (2025-05-22)